Nyss hemkommen från veckans backintervallpass i skogen så tänkte jag skriva om några funderingar som jag haft runt cyklingen den senaste veckan.
Om veckans cyklande och träning.
Sen förra torsdagen har jag hunnit med fyra olika pass. Helgens långpass blev ett kortpass. På lördagen när vi brukar vara ute ett par timmar så hjälpte vi till i klubben med att byta klubbstuga uppe i Skatås. Det kommer att bli hur fint som helst i den nya stugan som har fått en fin grillveranda med utsikt över pumptracken. Det blev en bra dag där ett gäng familjer hjälptes åt att få över allt som skulle med till den nya stugan, körde flera släp med gammalt till återvinningen och käkade gemensam pizzalunch. Helgpasset blev en liten familjetur på söndagen istället. Erik ville visa oss några nya stigar uppe i skogen. Det skulle vara ganska enkelt även för oss föräldrar trodde han. För min del blev det ganska mycket promenad men Erik cyklade glatt på.
På måndagen var det dags för terminens första fys-pass. Nu håller det på fram till mitten av mars. Fokus låg på spänst den här veckan. Jobbigt men nyttigt. När det har varit uppehåll över jullovet så var det lite att starta på nytt och redan på tisdagen började träningsvärken komma smygande.
På tisdagen var det dags för testcykelpass. Den här veckan så var det 90 s intervaller, tre set om sex intervaller och sedan ett långt 10 min. Jag hittade snabbt rätt motstånd för att orka med hela vägen och passet kändes riktigt bra.
Idag gav jag mig ut för lite backintervaller i skogen. De gick inte alls lika enkelt som testcykeln i tisdags utan kändes mer tunga, långsamma och flåsiga. Men jag körde i alla fall mina 5 gånger i 600 meters backen och belönade mig med lite fin stig på vägen hem.
Om att vara en god ambassadör för cykling i skogen.
Där jag bor strax utanför Göteborg så träffar man alltid andra människor när man är ute i skogen. Det är folk som promenerar, rastar hundar och då och då en annan cyklist. Eftersom jag inte tillhör de som cyklar fortast så tar jag mig alltid tid att sakta in, hälsa glatt och kanske växla några ord när jag passerar. Jag tänker att det lönar sig på sikt för det är trist när det uppstår intressekonflikter. Då är risken stor att folk blir sura och förbudsskyltarna dyker upp.
Om att upptäcka förbudsskyltar mot cykling i skogen.
För ett tag sedan dök det upp cykelförbudsskyltar vid fina cykelstigar som går genom ett naturreservat med fina skalgrusbankar här i närheten. Jag hade inte koll på att cykling var förbjuden där (däremot motordrivna fordon) och funderade på varför man får vandra där men inte cykla. Kanske finns det något i naturreservatet som tål kängtramp men inte cykeldäck? Eller så har det uppstått någon form av intressekonflikter mellan vandrare och cyklister? Eller…? Idag tänkte jag att det borde gå att få ett svar på mina funderingar så jag mailade Västkuststiftelsen och väntar nu på svar.
Om att cykla tillsammans med andra tjejer.
De senaste veckorna är det ett gäng cykeltjejer här från min stadsdel som har skrivit och kommenterat om att de skulle tycka att det var kul att cykla tillsammans, både på stigturer och på backintervallpassen. Kul tycker jag. Gäller bara att ha lite framförhållning och planera lite om det ska fungera. Min framförhållning är ju inte alltid på topp. Ganska ofta så bestämmer jag mig strax innan jag ska ut eller så har jag familjen med mig.
I år har vi upptäckt att vi är tre ambassadörer för Cykeltjejer som bor här i samma del av Göteborg. Till helgen har jag och Maria Öhlund planerat att vi ska träffas för att cykla och snacka lite. Ska bli så kul att få lära känna Maria lite, cykla en sväng och kanske komma upp med någon bra idé. Vi får se.
Om att hålla värmen.
Idag var det -4° när jag var ute och cyklade. Bor man i Göteborg så blir det ofta inte mer än -10°. Har sett att många cyklande tjejer fryser när de är ute nu på vintern. Rumpa, händer, öron och fötter verkar vara kroppsdelar i riskzonen. På fötterna körde jag ullsockar i mina skor idag. Blir det kallare än idag så behöver jag skoöverdrag också. På händerna var jag varm och go i mina ”hummervantar”. Under hjälmen har jag en hjälmmössa tills det blir ännu lite kallare. Då behöver jag en mössa som går längre nedanför öronen. Rumpan klarar sig med flossade cykelbyxor med ett par rejäla shorts utanpå. Blir det ännu kallare så kan flera lager med ull och längdskidbyxorna vara ett alternativ. Om jag stannar till under turen så tycker jag att sport-bh är ytterligare ett problem. En svettblöt sport-bh blir otroligt kall och nerkylande oavsett om den är i syntet eller någon ullblandning. Finns det någon rejälare sport-bh som inte kyler i fuktigt tillstånd, speciellt det breda ”gummibandet” undertill?
